Min vän Ronald:

Min vän Ronald är en fin vän. Han orkar alltid lyssna på mina huvudbryn och ger alltid ärliga råd. Han bor två gator bort och det är tur, för han brukar komma med mat till mig när jag inte hinner äta för att jag har för mycket plugg. Ronald är dessutom en jävel på gitarr och jag planerar att utnyttja hans kunskaper för att förbättra mina egna. Och det vet han om. Han vet även om att jag har tenta snart och att han inte borde övertala mig att gå och fika när jag har en dålig karaktär och troligtvis tackar ja. ;)

image42




Leaving Lund, leaving life:

Så trevlig fest, herr Wallenheim. Tack så mycket för en fin kväll och alla rosa drinkar. Nu kan jag gräva ner mig bland mina tänder och böcker och längta tillbaka till den fritid jag en gång hade. :)
Den bästa bilden från festen är dessutom tagna av värden själv; Fotograf: J. Wallenheim. Dock med en viss redigering.
Hur som helst så har jag förberett mig inför en veckas intensiv tentapluggperiod utan något som helst som kan liknas vid ett liv. Jag har förberett min matlagning ordentligt så att jag ska slippa ödsla tid på det, jag har köpt godsaker att belöna mig med och jag har laddat kameran. Erfaren tentapluggerska som jag är, så vet jag vad som försiggår när "vanliga dödliga" inte ser. Förhoppningsvis fastnar något i kameran också.
Alltså, jag lägger mitt liv lite på hyllan så länge. Ses snart!


image38
Tandläkartönt som jag är, kan jag inte låta bli att lägga märke till vilken stor, fin mun Viktor har med härligt lättåtkomliga tänder. Aah..

Grattis på födelsedagen Cissi!

Dagen till ära fixade Cissi ett orientaliskt knytkalas dit våra tandläkartjejer var bjudna, tillsammans med Cissis klättervänner. Alla fixade orientaliskt mumsmumsMUMS och festen var ett faktum. På menyn fanns sushi, tabouli-sallad, piroger, quinoa-sallad, Linns matvete-sallad med russin (åh så gott) indiska röror av diverse slag, nan-bröd, det godaste bålet jag någonsin smakat, mormors hemmabakade och egenskickade kärleksmumsar (ÅH så gott), nöt-tårta, princesstårta, mamoulis (?) och sist men inte minst.. trumvirvel.. Hemmabakad princesstårta som mamsen och papsen hade haft med sig. Och detta var det finaste av allt. Cissi visste inte att hennes föräldrar skulle komma och när de väl kom, med kylväskor fulla med tårtor, en syster med hund och födelsedagspresenter, var Cissis min och hela situationen så rörande att alla tandläkarflickor fällde vars två tårar och jag glömde bort att fota. Men det blev ändå ett par bilder.

image33

Världens vackraste lag:

Nu känner jag att jag börjar få en lite ofrivillig nisch på denhär bloggen. Av sju inlägg hittills, har tre handlat om fotboll, men vad ska jag göra? BK Käftis älskar kameran. ;)
Här är lite rosa foton från en lika dramatisk match som vanligt (målvakt med bruten tumme, vice målvakt med skadat knä och ett motståndarlag som legat i hårdträning). Det slutade med 10-1, men vad gör det när damerna är så fina.

image27

Mera fotboll:

Fem minuter innan matchstart:
  • Ingen målvakt.
  • Inga avbytare.
  • En väst för lite.
Efter andra halvlek hade vi två avbytare och en målvakt, så det löste sig. Men det var mycket nervöst där ett tag. Dock har Käftis-herrarna inte längre vunnit alla spelade matcher. 0-0.


image25

Apropå domaren: En korpulent liten man med väldigt markanta rörelser och generösa utdelningar av diverse färgglada kort. Jag kan, utan att överdriva, berätta att minst fem gula kort delades ut till båda lagen. Ytterst roande och han förtjänar därför en egen bild.

Välkommen hem Sandra:

Kvällens sju bästa bilder. Tack för en trevlig kväll.



image23


BK Käftis:

Vi har två fotbollslag på skolan som spelar i korpenligan. Ett damlag som är rosa, och ett herrlag som är blå (korrekt enligt könsroller). Första gången jag var på en bk käftis-match var (den officiella versionen) för att jag skulle vara moraliskt stöd åt laget (den inofficeilla var att jag inte riktigt orkade med Gabriels tjat). Till min häpnad visade det sig vara olidligt spännande och jag kom flera gånger på mig själv göra små ljud av häpnad/förfäran/skräck/glädje/skräckblandad glädje mm. (ooh/aaaah/åååhneeej/jaaaaaaaaa mm). Helt plötsligt var matchen slut och jag ville ha mer. Mer mer mer. Så jag gick även på damernas match. Och nu är jag fast. Jag missar sällan en käftismatch, och om jag gör det har jag en bra anledning.

Nu följer nördig fakta om tandläkarfotboll:
1. Alla spelare har nummer som 11, 12, 23, 24, 35, 36, 47, 48 (ett-ett, två-tre, tre-fem osv), precis som tänder. Ingen spelare heter något ensiffrigt förutom målvakten som heter 0. Skulle det vara riktigt nördigt (om det inte reden är riktigt nördigt) så borde målvakten hetat 00 = alla tänder i munnen (hahaha).
2. När herrrarna tackar motståndarlaget tackar de med tre borrar: bzzz bzzz bzzzzzz (det är sant).
3. Hittills har herrarna vunnit varje match, men damerna har inte vunnit någon. Detta gör inte så mycket, för damerna är så mycket finare att titta på när de springer runt i sina fina rosa kläder.
4. Matchen som bilderna visar slutade dessutom med en bruten näsa. Andra matcher har slutat med en bruten tumme (på två ställen), en stukad fot, en blåtira mm. Ni märker ju själva vilken dramatik som utspelar sig på Malmö IP.


image24

En helg med Sockan:

En solig dag i maj kom sockelisockan och hälsade på i Malmö. Vi åkte eiffelhjul, åt indiskt och glass, var på inflyttningsfest hos kusin jessica, åkte på utflykt till skanör och åt himlans god picnic. Men det allra roligaste av allt var den lilla bilen som inte alls ville som vi. När vi kom ut på söndag-morgon hade först avgasröret ramlat av. sedan fick vi inte riktigt igång den. Bilen ville bara starta i tvåans växel, vilket betydde att vi snällt fick sätta igång och putta. På Möllevångsgatan gick det ganska fort att få igång den. Annat var det när vi skulle köra till macken och bilen av misstag stängs av. Vi fick putta bilen två varv runt macken. Jag var lite trött, ganska varm efter det lilla äventyret. Men vi susade snart iväg mot nästa, i Skanör, med picnic i naturreservatet. Tjoohooo..


image7



RSS 2.0