Jag har så hiskeligt kul med mina små föräldrar. Den här helgen har varit precis vad jag har behövt och egentligen har vi inte gjort något speciellt alls, förutom skrattat hela tiden. Och det har varit så skönt så skönt så skönt. Det finns ingen som kan tramsa som vi. :)
Men nu ska jag installera mig i soffan med Ryan och lite te. Ryan Adams som alltid har återkommande sträcklyssningsperioder. Nu är han det enda jag lyssnat på i en veckas tid. Och det dröjer nog innan jag tröttnar.



Från tattoo expo '08

Det händer för lite i mitt liv. Det är för mycket plugg och för många inlämningsuppgifter, invisningar, provkaviteter och jag håller på att tappa det. Jag är egentligen inte så stressad om jag inte tänker på det. Men när alla mina patienter envisas med att avboka sina tider kvällen innan, alternativt samma dag, så att man verkligen inte hinner boka in en ny till det passet.. ja, då blir jag på gränsen till gråtfärdig. För er som inte är inne i tandläkarstudentens mödosamma värld kan jag säga att vi måste ringa och boka våra egna patienter. Lagom roligt när du har suttit en halv dag och ringt sig fördärvad, så att fingrarna blöder av tryckandet på alla knappar, och du fortfarande inte har någon patient till nästa pass. Jag var faktiskt lite förtvivlad idag.

Men vet ni! Idag har jag bestämt mig för att denna veckan.. då jäklar smäller det. Nu ska här shoppas svettis-kort. Och jag har talat om det för en massa folk, så att jag ska få skämmas ögonen ur mig om jag inte gör det. Dessutom har jag en deal med f. Han slutar snusa när jag köper svettis-kort. Sicken graj!

Ända sedan i somras har jag hållt på med kontinuerlig vanebrytning; jag bryter vanor som jag tror eller tycker är dåliga. Ibland går det bättre, men ibland har jag upptäckt att vissa vanor som jag trodde var dåliga visar sig vara bra trots allt. Så oavsett vad, så går jag vinnande ur situationen, eller hur? Antingen så inser jag att mina vanor är dåliga och kan försöka ändra på dem. Eller så inser jag motsatsen och kan förstå att jag helt enkelt gör en del konstiga saker. För om jag gjorde annorlunda så skulle det gå illa ändå... som det ibland har gjort. Men skit i det.

Bland det bästa jag någonsin varit med. Och bland det absolut mest tröttsamma samtidigt, men det var ju så värt det. Jag har ridit islandshästar - vansinnigt kul. Jag till och med galopperade två gånger. Jag har sett vattenfall, varma källor, Geysrar och nattliv. Jag har badat i blå lagunen och blivit skrynkligare än någonsin, därför lät jag bli att bada i den hemliga varma källan som vi hittade. Jag fotade i stället, det tycker jag är roligare. Jag har sällan varit med om roligare hissfärder än när jag var tvungen att stå upp i en rullstol där det redan satt två män för att hissen överhuvudtaget skulle kunna stängas för att den var så full med folk. Och jag har nog dansat bort alla mina synder.
Av 243 tagna bilder är dessa mina favoriter, och kan tala om för er att det inte var så lätt att välja. Det är nog därför jag har dragit mig från att skriva detta inlägget så länge. Varsågoda!




När vet man om man ska lyssna på förnuftet eller hjärtat?